Kalk – civilisationens följeslagare

Kalk en naturlig, men kanske lite okänd, del av vår vardag. Vattnet som du brygger morgonkaffe av har troligen renats med kalk. Kalk används för att tillverka stålet i kaffebryggaren, liksom pappret i morgontidningen. Brödet kommer från spannmål som växt på kalkad åkermark. Till och med sockret i kaffet och smörgåsmarmeladen har förädlats med hjälp av kalk.

Kalk i historien

Kalk har varit en del av den mänskliga civilisationen i tusentals år. Exakt hur länge vet ingen, men drygt  9 000 år gamla golvkonstruktioner med bindemedel av kalk har hittats i Medelhavsområdet. Med andra ord, kalk i olika former är nödvändig för mänskligheten och höjer vår livskvalitet – i går, i dag och i morgon.

Kalk i dag

Sverige har gott om kalksten i Dalarna, Värmland, Närke, Västergötland, Skåne och på Gotland och Öland. För att få bryta kalksten krävs särskilda tillstånd, vars processer kan vara långa och komplicerade. Eftersom kalkstenens kvalitet skiljer sig åt mellan olika förekomster kan heller inte all tillgänglig kalksten användas för alla kunders processer. Stål- och pappersindustrin behöver t ex kalk med hög kemisk renhet. En del sten importeras därför till Sverige från länder både i, och utanför, Europa.

Kalk i framtiden

Om framtiden vet ingen något säkert, men det är troligt att kalk får helt nya användningsområden som är nyttiga för mänskligheten.

Ett pågående forskningsprojekt vid Herslevs universitetssjukhus i Danmark undersöker exempelvis möjligheten att behandla cancer med kalk. Det sker genom att spruta in en kalkblandning i cancertumören och samtidigt ge korta elektriska pulser. På så sätt skapas sprickor i cancercellernas skyddande membran och kalken absorberas. Cancercellerna försöker då återupprätta kalkbalansen, vilket kräver så mycket energi att de dör. De första försöken är lovande och forskningen fortsätter.