Orden kommer från Alexander von Bothmer, en av våra säljare inom jordbrukskalk. Med både universitetsstudier på SLU Alnarp och den egna växtodlingen på 300 hektar i ryggen har han bra koll på hur stor betydelse kalken har för skörden.

Jordbruksmark behöver kalk för att hålla rätt pH-värde, få en bra struktur och i slutändan leverera bättre skördar. Och trots orden i ingressen konstaterar Alexander von Bothmer att dagens moderna lantbruk har stor kunskap om detta.

– Det pratas mycket mer om kalk idag. De högre spannmålspriserna gör också att det lönar att göra den här typen av insatser. I år har vi redan sålt mer av vår Cresco Normal än tidigare år och ändå är vi inte inne i högsäsong än.

pH-värdet är avgörande

För det är framför allt en högre skörd som motiverar kalkningen. Alexander ger två parametrar för lyckad växtodling: bra dränering, så att överskottsvattnet kan rinna undan, och rätt pH-värde.

– I jordbruksmark ska pH-värdet ligga på 7 till 7,2. Då trivs grödorna som bäst och har de rätta förutsättningarna.

Kalken bidrar till att växterna får ett mer utbrett rotsystem och kan ta upp den näring som behövs, vilket bland annat gör dem mer vinterhärdiga.

Hur ofta?

Svaret på hur ofta man behöver kalka är förstås ”det beror på” – på vilken typ av jord det är och på hur jorden mår. På en vanlig lerjord kan det vara lagom att underhållskalka var fjärde eller vart femte år, men det kan också räcka med efter tio år. Andra gånger kan det krävas en kraftfull insats för att få ordning på pH-värdet. Som när Alexander och hans pappa tog över en gård som var ordentligt eftersatt vad gäller kalkning: med hjälp av tolv ton kalk lyckades de lyfta marken till en helt ny nivå – och öka skörden med 200 procent!

Hur mycket?

Hur mycket kalk det behövs beror också på. På en mullfattig lerjord behövs inte så mycket för att höja pH-talet, medan det kan gå åt desto mer på en mulljord. Tipset är att ta jordprover och hålla koll.

– Du ska naturligtvis inte vänta tills du fått ett lågt pH. Genom att hålla efter och kalka ofta blir det heller inte så stora summor varje gång, säger Alexander.

Och när?

Den vanligaste tiden för kalkning – och den som ger allra bäst effekt – är direkt efter skörden, på sensommar och höst. Men det finns också fördelar med vinterkalkning, när det är tjäle och jorden inte riskerar att packas av de tunga maskinerna.

– Och vill man skynda på snösmältningen lite är det smart att vinterkalka. Kalken är ju mörkare än snön och drar åt sig solvärmen. Jag körde på höstvetet i vintras och det gav väldigt bra effekt.

Strukturen också viktig

Kalkning för bra pH-värde är en sak, strukturkalkning en annan. Det senare bidrar till att en tät lerjord med dålig struktur kan bilda kraftigare så kallade aggregat (enkelt förklarat: små oregelbundna klumpar). Då kan vattnet tränga ner i jorden ordentligt och viktiga näringsämnen, som fosfor och kalium, tas upp av växterna och göra nytta – istället för att rinna vidare ut i sjöar och vattendrag och i förlängningen bidra till övergödning. En vinst även för miljön med andra ord. Effekten av strukturkalkningen sitter i länge, upp till 15 år.