Året inleddes minst sagt snöigt i norra Sverige. Det rapporterades dagligen om snökaos och nya snöoväder som skulle dra in.

– Under de år vi har arbetat i Västernorrland har det aldrig kommit så mycket snö som det gjorde i år. På vissa håll kom det över en meter bara under tiden vi arbetade, berättar Mats Lindberg, projektledare för sjö- och våtmarkskalkning vid SMA Mineral.

Avgörande för mångfalden

Mycket snö alltså, som sedan ska smälta bort. Och vid snösmältning riskerar det alltid att bli en så kallad surstöt, ett kraftigt sänkt pH-värde i sjöar och vattendrag. Det sura nedfallet ligger lagrat i snön och när snön smälter frigörs allt på en och samma gång. Och det är där kalken kommer in i bilden.

– Kalken neutraliserar och motverkar försurningsskador. Att nå en bra pH-balans är en förutsättning för att behålla den biologiska mångfalden, för att arter ska kunna överleva och fortsätta föryngra sig, förklarar Mats Lindberg och fortsätter:

– Med det naturliga kalkstensmjölet behöver man heller aldrig vara orolig för att få ett för högt pH-värde, kalken slutar nämligen lösa ut vid neutralt pH-värde.

Transport med tåg

Totalt har 173 sjöar i hela Västernorrlands län kalkats. Kalkmjölet, som produceras i Gåsgruvan utanför Filipstad, transporterades med tåg upp till Långsele och Anundsjö.

– Vi transporterar alltid med tåg i möjligaste mån. De tre tågen, från Gåsgruvan till Långsele och Anundsjö, motsvarar nära 80 lastbilslass så det blir en miljövinst, menar Mats Lindberg.

1 ton på några minuter

Säckarna med kalk fördes sedan vidare ut med lastbilar till förutbestämda lastplatser. När helikoptergruppen kom till platsen för att utföra spridningen fanns rätt mängd kalk på plats. Markpersonal fyllde spridningsbehållare under tiden helikoptern stod still och hovrade. Att byta behållare går fort, det tar ungefär tio sekunder, och att sprida kalken, 1 ton åt gången, tar bara några minuter för helikoptern, innan det är dags att byta till en fylld behållare. 

Sjökalkning – 5 snabba

Varför sjökalkning?

Sjökalkning förhindrar försurning i sjöar och vattendrag, något som annars är ett hot mot den biologiska mångfalden.

Hur ofta behöver man kalka?

För att hålla ett jämnt pH-värde rekommenderas regelbunden kalkning, vattnets omsättningstid avgör hur ofta. I Västernorrland kalkas sjöarna en gång per år.

Hur går det till?

Sjökalkning sker med båt, helikopter eller doserare som portionerar ut kalken i rinnande vatten vid bäckar eller åar.

Vilken typ av kalk används?

Vid sjö och doserar-kalkning används oftast ett finmalt kalkstensmjöl. Till våtmarker används ett något grövre fuktat kalkmjöl, detta för att förhindra damning på omkringliggande vegetation. Produkterna består endast av naturlig kalksten som krossats och malts till lämpliga fraktioner för de specifika ändamålen.

Hur vet man att kalken gör nytta?

För att säkerställa nyttan och effekterna med kalkningarna kontrolleras vattnets pH flera gånger per år. Det utförs även biologiska effektuppföljningar genom provfiske och botten-faunaundersökningar.

Det ymniga snöandet blev en utmaning. ”Vi har fått ploga upp många vägar för att kunna ta oss fram med lastbilarna och lasta av säckarna med kalk”, förklarar projektledare Mats Lindberg.