Sverige behöver kalk även i kristider – och då behövs kalk från egen hemmaplan.

Så löd SMA Minerals budskap under seminariet i riksdagen i onsdags. Svante Fielding, VD för SMA Mineral, och tekniska chefen Jan Batte höll i presentationen.

– Diskutera möjligheterna till klassning av Stucks som samhällsviktig verksamhet, ompröva tillståndsbeslutet så vi kan nystarta produktionen av samhällsviktig kalk. Därför är vi här idag, säger Svante Fielding.

SMA Mineral är en av norra Europas ledande producenter av kalkprodukter. Den 17 april höll ledningen för företaget ett föredrag om kalkens betydelse i Sverige under ett seminarium i riksdagen.

Seminariet riktade sig till riksdagsledamöter samt representanter inom Näringslivets försörjningsberedskap, IVA, Försvarshögskolan, Jernkontoret, Svemin och Klimat- och näringslivsdepartementet. Kommunledningen från Filipstad bestående av de båda kommunalråden Christer Olsson (M) och Patrik Fornander (M) samt kommundirektören Hannes Fellsman, var speciellt inbjudna av den värmländske riksdagsledamoten Magnus Resare (M).

Jan Batte, teknisk chef för SMA Mineral, förklarar att det är en specifik kalksten man behöver för produktion av bränd kalk. VD Svante Fielding tillägger att den är i princip slut i Sverige.

– Kalk finns, vad Sverige däremot inte har är kalk där vi har tillstånd att bryta. Det är problemet, förklarar Svante Fielding.

Sverige behöver ungefär 2 miljoner ton bränd kalk om året. Den brända kalken är nödvändig framför allt för att framställa stål och pappersmassa. Dessutom behöver vi kalk för att berika jordarna vi odlar och förhindra våra vattendrag från att försuras. Kalk behövs för att rena vattnet vi dricker och luften från hälsofarliga rökgaser från till exempel kraftvärmeverk och förbränningsanläggningar. Kalk behövs i framställningen av i princip allt.

– Hamnar vi i en kris om fem år, då klarar vi inte ens första året utan att importera. Försörjningskedjan i Sverige hänger inte ihop, utan stål kan vi inte tillverka till exempel försvarsmateriel, förklarar Svante Fielding.

Stucks på Gotland

Kalk har varit en del av civilisationen i tusentals år. I olika former har kalken varit nödvändig för mänsklighetens utveckling.

– Vill vi ha allt som vi har i ett modernt samhälle behöver vi kalk, upplyser Fielding.

Den specifika kalken han åsyftar finns bland annat i Stucks på Gotland.

Kalkstenen i Stucks har betydelse på grund av sina specifika egenskaper, som exempelvis dess kvalitet och renhet. SMA MIneral har inte brutit kalk sedan 2015 i Stucks på grund av områdets klassificering som Natura 2000-område.

– För att vi ska kunna återuppta driften krävs att kalkbrytningen bedöms som samhällsviktig verksamhet. Det måste kunna gå att samexistera, menar Fielding.

Om Stucks kalkbrott

Det finns 300 miljoner ton kalksten lämplig för kalcinering (framställning av bränd kalk) i Stucks.

– Det är ungefär 150 år för att försörja all kalk vi behöver i Sverige. Det föreligger liten risk för att störa omgivningen, då det är liten turistverksamhet och få boende. SMA Mineral har en egen hamn 2 kilometer från stenbrottet och det är strategiskt beläget nära stål- och massatillverkning på svenska ostkusten (och finska västkusten). Dessutom är hamnen och området av intressen för totalförsvaret, förklarar Svante Fielding.

Och fortsätter:

– För att få kalk måste vi gräva ett hål i marken någonstans. Det är inte bättre att gräva hålet i Frankrike eller Spanien, problemet försvinner inte för att vi importerar, utan vi har bara problemet någon annanstans. Lägg därtill transporterna och utsläppen som tillkommer vid import. I Stucks är det redan ett hål.

Samhällsviktig verksamhet

”Klassning av Stucks som samhällsviktig verksamhet. Omprövning av tillståndsbeslut. Nystart för produktionen av samhällsviktig kalk.”

Det var SMA Minerals vädjan till deltagarna under seminariet.

Anders Flanking, landshövding på Gotland och Georg Andrén, Värmlands landshövding, var rörande överens om kalkens betydelse. De var noga med att poängtera, att deras roll är att på bästa sätt tillämpa de lagar och regler som finns. Och att det är upp till politikerna att stifta och eventuellt ändra lagarna.

Finns hopp

Under seminariet framkom det att det är fullt möjligt att öppna en gruva i ett Natura- 2000 område. Det föreligger inget hinder, i synnerhet inte om man ser att den här industrin har blivit mer samhällsviktig nu än när man gjorde den tidigare bedömningen. Om det däremot bildas en Nationalpark träder ett helt annat regelverk in som kan sätta stopp för det. Men även här går det att samexistera, det kan bildas en Nationalpark och finnas kalkverksamhet om det finns en buffertzon mellan de båda och det utrymmet finns på norra Gotland.

MSB-associerade verksamheter

Niklas Rossbach från Försvarshögskolan anser att SMA Mineral på ett föredömligt sätt visat hur viktig kalken är för samhället.

– Seminariet förde samman många olika viktiga samhällsperspektiv som annars inte möts, såsom företagandet och näringslivets perspektiv. Det tog upp totalförsvarsperspektiven, men också att vi alla är medborgare och har ett intresse av rent dricksvatten och en fungerande kalkverksamhet i Sverige, säger Rossbach.

Han påminner om Sveriges medlemskap i Nato.

– Vi har ett åtagande att vidmakthålla vår egen förmåga, ha en resiliens och uthållighet. För att ha det måste vi ha kalk. Det kan vara värt för politikerna runt bordet att ta fasta på det, uppmanar Rossbach.

Och tillägger:

– Vad händer i händelse av ofred, vad innebär det att vara allierad och vilka åtagande får vi för beredskap för MSB-associerade verksamheter?

Christer Olsson (M) kommunalråd i Filipstads kommun konstaterar att omvärlden har förändrats.

– Vi är i ett större behov att vara självförsörjande i Sverige än någonsin. Då är det väldigt viktigt att man får bryta den kalk som vi har i vårt land, både i Gåsgruvan i Filipstad och i Stucks på Gotland, säger Christer Olsson.

Ändra lagen

Mats Green (M) är energipolitisk- och näringspolitisk talesperson och arbetar med gruv- och minerallagstiftning.

– Det var ett väldigt bra seminarium. Jag är mycket för Sveriges gruvnäring och Sveriges välstånd, säger Mats Green (M).

Vad tror du om utgången?

– Det finns inget alternativ. Vi måste bryta kalk. Tror man på grön omställning och på bra miljövård måste man ha kalk, det är en förutsättning för det, säger Green och tar upp exemplet med gruvan i Filipstad, att det finns mer uran i dricksvattnet än det som släpps ut i vattnet från Gåsgruvan. Han menar att det finns mer att önska gällande rådande lagstiftning.

Är det möjligt att ändra lagen så att man kan börja bryta kalk igen?

– Vi kommer behöva ändra lagen för att vi ska ha möjlighet att börja bryta. Sverige behöver det här ur en mängd olika perspektiv, både ur beredskapsperspektiv och ur miljöperspektiv. Vi vill underlätta, vi vill ha mer gruv- och mineralverksamhet i Sverige, säger Green.

 

 

Seminariets initiativtagare, riksdagsledamoten Magnus Resare (M) under hans besök i Gåsgruvan, Persberg.

Text och foto: Pernilla Möllberg