Bakgrunden var att svenska staten under pågående tillståndsprocess brutit ett avtal med SMA Mineral, samtidigt som politiker m.fl. aktivt påverkade utfallet i pågående rättsprocesser.  Hanteringen av SMA Minerals rättigheter stod på ett allvarligt sätt i strid med grundläggande principer för en demokrati och en rättsstat.

Konsekvensen är att SMA Mineral och samhället inte kan få nyttja en kalkstensreserv på nästan 300 miljoner ton, vilken täckt ett behov i hundratals år. Det har lett till ökad miljöbelastning via bl.a. transporter av importerade produkter, ökade kostnader, förlorade affärer och försämrad konkurrenskraft. Företaget har en rättighet och skyldighet att skydda sina, och samhällets, intressen och minimera skadan.

Kalksten är en mycket viktig byggsten i samhället. Kalkstenbaserade produkter används i oändligt många sammanhang. Några exempel är rökgasrening, vattenrening, sjökalkning, jordbruk, livsmedel, djurfoder, elförsörjning, telefoni och IT-utrustning, papper, vitvaror, byggnadsmaterial, tåg, person- och lastbilar, anläggningsmaskiner, markstabilisering vid byggnation av vägar och järnvägar, asfalt, glas, möbler, hushållsprodukter osv… Listan kan göras nästan hur lång som helst.

SMA Mineral är såklart besvikna och förvånade över domen. Staten ändrade cyniskt förutsättningarna i en pågående rättegång genom att utan relevant grund utse ofantligt stora Natura 2000-områden. Företagets uppfattning är att vi annars skulle vunnit framgång i tillståndsärendet. SMA Mineral anser att det inte är värdigt en rättsstat att staten agerar på ett sådant sätt. Att företaget självt ska stå för hela kostnaden för effekten av statens Natura 2000-beslut är orimligt och förkastligt.

Eftersom kalk är en absolut nödvändig råvara för en mycket stor del av vår tillverkningsindustri, borde dessutom en hög grad av självförsörjande ligga i landets intresse. Detta understryks inte minst av de mycket allvarliga händelser som nu sker i vår omvärld.”

Vid frågor i detta ärende, kontakta Daniel Juvél, 070- 642 02 41