I finska Lappland pågår för närvarande KIRSI-projektet – en bred satsning för att hitta nya sätt att återvinna och använda näringsämnen från industriella sidoströmmar. Projektet för samman företag, forskningsinstitut och regionala aktörer i arbetet att utveckla hållbara näringslösningar för, i första hand, jord- och skogsbruket.
– I samband med projektets uppstart hörde flera av våra kunder av sig med en uppmuntran om att delta, berättar Jan-Erik Impiö, försäljningsingenjör på SMA Mineral. Vår kompetens inom mineraler och cirkulära flöden ansågs kunna bidra med viktiga infallsvinklar.
Beslutet att delta togs utan tvekan. SMA Minerals engagemang i norra Finland är starkt och regionala sidoströmmar rymmer möjligheter att utveckla återvunna produkter med lägre miljöpåverkan. Att medverka ligger helt i linje med företagets mål att själva arbeta hållbart och stärker dessutom kundernas möjligheter till cirkulära lösningar.
– Vi vill skapa mervärde för våra kunder och utveckla industrin i norr på ett ansvarsfullt och hållbart sätt, fortsätter Jan-Erik Impiö.
I KIRSI-projektet kartläggs hur lokala sidoströmmar kan omvandlas till nya näringsprodukter som både förbättrar markens bördighet och minskar behovet av importerade råvaror. Det handlar om att förstå hela kedjan, från råmaterial till logistik och faktisk användning. Den kunskapsbas som utvecklas under projektets gång ska stödja ett mer resurseffektivt näringskretslopp i norra Finland.
Som en av ett stort antal partners bidrar SMA Mineral med insikter om hur kalkbaserade produkter kan ingå i cirkulära processer.
– För oss handlar medverkan inte om att ta ledningen, utan mera att vara en konstruktiv part i ett bredare samarbete, säger Jan-Erik Impiö. Vi ska lära, dela med oss av vår kunskap och på sikt kunna utveckla nya cirkulära produkter som skapar ett mervärde för våra kunder.
KIRSI är ett av många initiativ som kommer att forma hur industrin i Lappland arbetar med sina resurser framöver.
– När projektet avslutas 2027 hoppas vi att resultaten inte bara ger nya tekniska lösningar, utan också stärker den gemensamma förståelsen för hur cirkulära näringsflöden kan bli en naturlig del av regionens framtid. Detta är en framtid vi gärna vill vara en del av, avslutar Jan-Erik Impiö.
